Tillfälligheter v.2

Håller vi människor på att förändras inombords?
Den rastlöshet som så många känner… man är aldrig nöjd, vill hela tiden ha mer, något annat än det vi har. Vi letar och letar men stannar aldrig upp! Vi känner oss otillfredsställda och rastlösa inför ett liv som känns alldagligt igen! Många ser ner på dem som nöjer sig med mindre, de som inte strävar mot högre mål och är glad för det de har, att de är älskade och får älska någon tillbaka… människan har blivit
Jag- centrerad och ser sig själv i centrum. Du är huvudrollen i din dockhus- såpa… alla andra är biroller eller statister… varför är vi inte spelbrickor alla i ett större sammanhang?

Hur gör vi i våra förhållanden… när båda parter i ett förhållande är för krävande, när båda förväntar sig att den andre ska leva i hans eller hennes värld, att alltid vara där för att delta i de aktiviteter som hon eller han har valt, då resulterar det oundvikligt i en egoistisk viljekamp.
Vi hinner inte samordna våra olika idéer om vad vi ska göra, vart vi ska gå, vilka intressen vi ska ägna oss åt. Tillslut blir frågan vem av oss ska få bestämma,

vem ska få avgöra dagens innehåll…

Har du någon gång undrat över varför vi träffar de människor vi träffar? Är de tillfälligheter eller ligger det något däri?
Har du plötsligt träffat någon, läst något eller åkt någonstans och det har lett fram till den möjlighet du drömde om?
Ibland händer det oftare och då börjar vi reflektera och det känns som om det låg någonting mer än rena slumpen bakom. Det känns förutbestämt… som om våra liv styrdes av någonting… vi tycker det är lite mystiskt och spännande och vi känner oss mer levande! Finns det mer att upptäcka… något som pågår bakom kulisserna?

Jag tror vi blir fler och fler som känner så här… Har du haft känslan av förändring, eller att allt inte sker av en slump? Är du rastlös och inte hittar rätt i livet? Hur upplever du?